CKU-dagen 2010

Världen i Utbildningen och Utbildningen i Vården – Smältdegel eller Härdsmälta?

Många upplever idag att det blåser kallare, och mer inhumana vindar genom vårt land. Intolerans och främlingsfientlighet tycks vinna mark. Detta riskerar att påverka inte bara samhället generellt utan även hälso- och sjukvården på ett negativt sätt. Sjukvårdslagens portalparagraf slår fast att hela befolkningen har rätt till en god hälsa och en vård på lika villkor. Samtidigt kommer hela tiden nya rapporter som pekar på motsatsen. Hur kommer det sig, och kan vi – lärare, handledare, utbildningsansvariga – göra något åt detta?

Medverkande:

Diskrimineringsombudsmannen, DO

Diskrimineringsombudsmannen, DO

DO har ett pågående fokusområde: ”Sjukvård för alla på lika villkor? Diskriminering som hinder för en jämlik sjukvård”

 

Det handlar både om vårdens uppdrag, dess organisation, personalens kunskaper om och bemötande av olika patienter mm där den nya diskrimineringslagen har starkare krav på lika rättigheter och möjligheter i vården än vad som fanns i tidigare lagstiftning.

 

DO säger: Ett sätt att göra den verksamhetsförlagda utbildningen mer effektiv i relation till jämlik vård är att handledarna känner till diskrimineringslagstiftningen på vårdområdet, och förstår innebörden i lagens paragrafer om bemötande i offentlig tjänst. Det sistnämnda är en ny lagregel från 2009, och diskrimineringsskyddet inom hälso- och sjukvården omfattar sedan 2009 alla diskrimineringsgrunder och alla tänkbara vårdsituationer. De undantag som kan gälla, t ex möjligheten till olika vård för kvinnor och män vid könsrelaterade behov, är också tydligt reglerade i lagen. Enligt DOs erfarenhet är detta väldigt lite känt bland vårdpersonal och vårdlärare och det är en av anledningarna till att vi valt att fokusera på frågan under en längre period.

 

 

DO kommer också beröra frågor som rör vårdsituationer och vårdutbildningar och möjligheten att utöva sin tro, och utifrån vilka principer som gränserna kan dras när det gäller arbetets eller utbildningens krav kontra religionsfriheten.

Elisabeth Björk Brämberg, Högskolan i Borås

Elisabeth är distriktssköterska som doktorerat år 2008 med avhandlingen Att vara invandrare och patient i Sverige. I denna avhandling undersöker Elisabeth Björk Brämberg hur det är att leva som invandrare i Sverige och ta del av den svenska hälso- och sjukvården och andra relaterade välfärdsystem. Resultatet talar däremot inte för att god vård av patienter med invandrarbakgrund bygger på att vårdaren lär sig kulturella särdrag

Ali Labriz, auktoriserad sjukvårdstolk

Ali har varit ordförande i Sveriges Tolkförbund och har stor erfarenhet av tolkning för patienter med icke-svenskt ursprung. Sveriges Tolkförbund understryker att: Behovet av att bli förstådd är en självklar demokratisk rättighet vid kontakter med myndigheter. Den som inte behärskar det svenska språket har rätt till tolk.

 

Vilken roll spelar sjukvårdstolkning för att vi ska uppnå en jämlik vård? Och fungerar alla tolkar lika bra?

Pernilla Pergert, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Pernilla är sjuksköterska och medicine doktor. Hon disputerade år 2008 med en avhandling som fokuserade på situationen för familjer med utländsk bakgrund i barncancervården i Sverige. Det är den första forskningen i sitt slag inom detta område. Avhandlingen pekar på behovet av transkulturellt lärande och reflekterade inom vården. Med en ökad medvetenhet kan man möta familjernas behov av en bra vårdsituation på ett bättre sätt.

Solvig Ekblad, Karolinska Institutet

Solvig, som inleder CKU-dagen, är leg psykolog och docent i transkulturell psykologi vid Karolinska Institutet, och sen 1 feb i år senior forskare vid Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME). Hon menar att vårt alltmer globala och mångkulturella svenska samhälle och med en policy om hälso- och sjukvård på lika villkor för alla ställer nya krav såsom behovet av ökad kompetens i interkulturell kommunikation. Migrationsrelaterade stress-symtom såsom psykisk ohälsa hos asylsökande och flyktingar är ett allt större folkhälsoproblem.

SLL, KI, SHH, RKH, ESH